Vit och kall vinter.
Vi startade resan från ost till väst tisdagen den 21 december kl. 15.30 från Sundbyberg. Kraftiga förseningar på pendeltrafiken men tunnelbanan gick som den skulle. Övermycket folk på centralstationen, väskor, skidor, barnvagnar och hundar trängdes med alla människor. Maken vägrade tränga sig in till stora tavlan vid spottkoppen utan hoppades att spårhänvisning skulle komma upp på de små skärmarna. Men pytsan det kom varken spårhänvisning eller högtalarutrop och när jag trängt mej tillräckligt nära för att uppfatta texten på skärmen stod det helt enkelt, buss ersätter! Jaha då blev det brått, varifrån skulle bussen gå och skulle den vänta och rymma oss alla. Upp för rulltrapporna , över Klarabergsbron och in på resecenter, ja där stod en lång kö som alla skulle till Göteborg. Vi valde bussen med minst småfolk och barnvagnar, Christer stuvade in bagaget och jag fick två platser ganska långt bak.
En chaufför kom med en back fack och sa att det här bjuder SJ på!
Som väl var hade vi köpt med en meny med thaimat så vi kunde sätta oss till rätta och äta när bussen så småningom rullade iväg. Så körde chauffören fel och det blev en extra rundtur i Stockholm , men vid halv sju passerade vi kungens kurva.
Vi fick besked att toaletten fungerade delvis, vi fann ut att det betydde att det inte gick att spola. Det utlovades kort paus i Jönköping och väl där måste ju alla gå på toa. Det fanne en utetoa som hörde till bensinmacken och som ett lämmeltåg sökte sig skaran mot Eurostop-hotellet, där man först inte ville se vår nöd , men sedan öppnade upp till hotellets spa och vi möttes av en kort värme och doft av flärd. Sen ut till väntande buss, dit hade SJ levererat små baguetter, dricka och äpplen så det gick ingen nöd på oss. Strax före midnatt rullade vi inte på Göteborgs central och hann precis med spårvagn 6 som passerar Stampen. Vi välkomnade med varmt te coh sov ovaggade i en julpyntad lägenhet, en annorlunda resa som dock slutade väl.
Äldsta sonen skulle ta samma tåg nästa dag och till all glädje gick det nästan i tid.
Vi fick vid den kvällens strålande fiskmiddag veta den stora nyheten om att de unga tu som vi gästade hade förlovat sig i Köpenhamn 3 december! Tänk att de lyckats hålla det hemligt ända tills nu, en mamma brukar ju anar ugglor i mossen.... men det här var en glad överraskning!
