Stjärnklar oktoberkväll

Stigfjorden bjöd motstånd.

Saga fick stampa på för att så sakta nå målet, den lilla hamnen i Danestan på Stora Askerön. Nu ligger hon bredvid smäckra segelbåten Malin och väntar på att bli upptagen på Askerö-varvet på lördag. Solen sken över fjärden men vinden tog i och gässen gick vita.

Vindstyrkan ska tillta under veckan så vi är nöjda över valet av den här vackra dagen för årets sista båtfärd. Hem kom vi på två timmar med fyra bussar. 

Buss ett Danestan- Varekil, buss två Varekil - Myggenäs, buss tre Myggenäs- Kållekärr, buss fyra Kållerkärr- Björholmen. Fantastiskt att det går att ta sig fram kommunalt på öarna och fantastiskt att inte ha bråttom.

Nu spänner himlen upp en sky av stjärnor över vårt hus. Det är svårt att gå in en kväll som denna.

Christer förbereder musik till resan som väntar till Israel-Palestina. Jag läser på om historien, landet, folket, platserna och tron. Vi åker med SIRA-skolans vänner och det blir längre besök i Nasareth och Betlehem på skolorna som särskilt välkomnar barn med särskild behov. 

Vi har varit i Betlehem flera gånger förut under den tid pappa Kurt var styrelseledamot i SIRA och platsansvarig under olika omgångar. Nu blir det spännande att få återknyta banden med skolorna, dess lärare och elever samt att återigen få besöka Israel-Palestina tillsammans med kunniga och engagerade människor.

Ikväll gör jag som Abraham gjorde blickar mot himlen upp. Medan jag stjärnorna räknar växer såväl tacksamhet, tro och hopp som förtvivlans över ovänskap, splittring och murar människor emellan.

Himlen berättar om den storhet och generositet som omger oss. 

Den  som får uppleva himlens vind  och vidd kan inte annat än förundras och tacka.