Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans

Sorgen och glädjen de vandra tillsammans. När vi såg telefonnumret på displayen förstod vi att en hedersman gått ur tiden. Släkt och gamla vänner kallades samman och vi for de många milen för att vara med på begravningen. Helge gick ur tiden efter ett liv fyllt av arbete och möda. Helge hade målet för sin livsresa klar, hans längtan var det rike som består även efter tidens slut. När himlaporten öppnades slätades Helges fårade anletsdrag ut och över avskedet i kyrkan vilade en ljus frid. Vi fick tacka och ta avsked av en hedersman som nu fullbordat sitt lopp och är hemma hos Gud.

Till sitt sista levnadsår bodde Helge hemma och ville så ha det men när krafterna avtog knackade anhöriga på dörren till olika serviceboende. Det fanns ingen som öppnade för annat än en kortvarig vårdplats efter en fallolycka, men sedan skjutsades 92-årige Helge hem till huset med sovrum på andra våningen!
När minnet på allvar började svikta erbjöds plats på vårdavdelning för äldre. Dit kom hyrläkare då och då och tittade i journalerna men gick aldrig in till patienterna. Helge som nästan aldrig ätit medecin fick nu olika medeciner varje vecka, allt från antidepressivt till blodförtunnande. Anhöriga försökte förgäves få samtal med ansvarig läkare men det fanns ingen fastanställd att få en relation till.Helge själv vantrivdes så till den grad att han blev stum och vägrade tala till några andra än sina närmaste. Helge var en man som arbetat hårt sen unga år, plikttrogen och rättrådig, betalt sin skatt och inte legat samhället till last. Så behövde han det sista halvåret av sitt långa liv en trygg vårdmiljö men möttes då av ambulerande läkare, trött vårdpersonal och överbelagda rum.
Dotter och måg höll livlina till Helge. Efter arbetsdagen var det de som såg till att Helge höll modet uppe och inte kände sig bortglömd och övergiven. Sjukskötare vågade inte sätta in morfin utan läkarordination och den sista helgen levde Helge med stor smärta. Många var frågorna vid begravningskaffet omkring vård i livets slutskeende och en värdig ålderdom i Sverige.
I en av dagens kvällstidningar går det att läsa vad denna cirkus med hyr och stafettläkare kostar. Arvin Yarollahi, som startat face-book-uppropet "Nej till nedskärningar i vården" referar idag Expressen som skriver att stafettläkarna kostar miljontals kronor:
‎- Budgeten för stafettläkare på de västsvenska sjukhusen sprängs med miljoner. Både Sahlgrenska och Södra Älvsborgs sjukhus har under årets fem första månader lagt mer pengar än det var tänkt för hela 2011. Samtidigt har vi anställningsstopp och brist på vårdplatser regionen över. Nu får våra politiker skärpa sig!!

Jag är glad att det på de större sjukhusen finns sjukhuskyrka och ekumeniska arbetslag med pastorer, präster och diakoner som kan komma sjuka, anhöriga och personal till undsättning i utsatta situationer. Ikväll tänder jag ett ljus för alla dem som arbetar inom vården, de som vårdas och anhöriga som står nära den sjuke.